torsdag, maj 01, 2008

full..hoppfull..kärleksfull.. eller.. va?!

Valborg är över. Vi har varit ute och Samira är hos sin farmor. Jag är trött som en- jag vet inte vad- men jag väntar på min pasta, vi orkade aldrig beställa mat nere på stan, det var alldeles för mycket folk och krångel så vi gick hem ist. Micke snarkar som en gris just nu, måste nog knuffa lite på honom så att jag kan sova snart jag med.

Slog på Children of the Corn medan jag väntar på att vattnet kokar upp, helt sjukt vad bra vad bra Mora gjorde Carmina Burana, den är ju helt underbar - enligt mig, även om den i sin sak är lite läskig, speciellt om man gillar skräckfilmer som jag gör.
Jag har faktiskt sen liten gillat skräck, och jag vet också att någon gång i mellanstadiet så trodde jag helt allvarligt att det var nog fel på mig iom att alla mina berättelser handlade om både mord, "vanlig" död eller andra skumma skräck-berättelser, men tydligen var det ganska normalt.
jaja, jag har alltid gillat skräck o ju mer skrämd jag blivit så ju mer har jag gillat det, nu är det ju inte samma som då, jag kan fortfarande inte kolla på djurkyrkogården utan att minnas just den hemska händelsen om två små pojkar i Norberg som jag (vi) fick reda på samma dag som jag (tror) jag såg filmen för första gången, egentligen så kommer jag bara ihåg att jag o min kusin var hos mormor(farmor för hans del) och att två pojkar saknades.
Efter det så har jag faktiskt inte kunnat se på den filmen utan att känna mig både ledsen, förstörd, sorgen, trasig och totalt uppgiven. Jag tror inte att jag då förstod, det gör jag fortfarande inte men bara själva tanken att mitt barn, mina Samira-Pira skulle försvinna eller (peppar peppar) något annat hemsk skulle hända, jag hade nog gett allas liv för att få henne tillbaka - Hon är ju mitt allt och en av anledningarna för att jag är mer än OK just nu.

Hon är mitt allt och även om allt blir tuffare nu så gör jag allt för att hon förhoppningsvis ska slippa iaf så mycket som(för min del) är möjligt som ung.

Utan tvekan och jag ger allt för henne, min dotter, min sten - mitt allt!!

Egentligen det jag menar - att jag faktiskt inte riktigt klarar av skräck där barn far riktigt illa, även om jag många gånger tror att bebisar föds onda så är det inte menat att dom ska vara onda förresten av deras liv!

Jag publicerar inte detta på rätt datum eller tid mest för att jag är trött och inte orkar kolla alla stavfel och sen även för att det finns mer att skriva. när jag publicerar detta så kommer jag ha mer att tillägga så jag låter detta vara opublicerat till dess - nån timme, nån dag.

Pixie 080501 03:23


----------------------------

Japp sådär sammanhängande skriver jag efter nån öl, nån drink :P
kul hade jag iaf och pastan vart gods och sen sov jag som en stock o snarkade säkert ikapp med Micke, hihi.
Hoppas alla ni hade en underbar valborg?!?
Kram
080506 01.02

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

♥ Your words against mine ♥